• Startsida

Hacksta i Enköpings-Näs, Uppland som ligger i en bygd präglad av flera stora herrgårdar med sitt ursprung från medeltiden, vilket också märks på kyrkogården och kyrkan. Bland godsen kan nämnas Hacksta, Brunnsholm, Hjulsta och Nybyholm.

Fånö ligger i Trögden. Trögdenbygden var troligen nära kopplad till Birka, bland annat genom att man härifrån fick en stor del av sin föda. Det sägs även att hövitsmannen på Birka, Hergeir, lät bygga den första kyrkan på ön med virke från bygden.

Pomologen Olof Eneroth (1825-1881) var bekant med ägarna på Fånö och han blev deras trädgårdsexpert.

Fånö är den äldsta kända platsen i Trögden. Den beboddes och kontrollerades av samma släkt från 1200-talet ända fram till 1839. I ägarlängden återfinns många av Sveriges storheter; Johan Karlsson Blå, Trolle, Wrede, Rålamb, Axel Oxenstierna och många fler. Byggnaden som finns på Fånö idag är från sent 1800-tal och byggdes av brukspatron Hugo Tamm, en av Sveriges då mer förmögna män. Här återfinns också Sveriges nordligaste bokskog och en över 800 meter lång allé med 120 imponerande ekar.

Eneroth släkten från Uppland

härstammar från fänriken (officer) Olof Larsson Eneroth (begravd 16 sept. 1681), som var i krigstjänst 1640-67 och dog i Hacksta, Uppland.
Sveriges dåvarande konung gav denna släkt namnet Eneroth.

Gift med Kerstin Larsdotter, född omkring 1630. Död 1683-11-11 i Hacksta, Uppland.

Hans sonsons son stads- och akademibyggmästaren i Uppsala, Olof Eneroth (född 1714) var fader till två söner, stamfäder för olika huvudgrenar:

Den äldre sonen var den berömda Stockholms guldsmeden Petter Eneroth; grenen fortlever.

Petters yngre bror, som blev stamfar för yngre huvudgrenen Eneroth, var kyrkoherden i Gävle, kontraktsprosten och kungliga hovpredikanten Olof Eneroth (född 1744, död 1808),
som var gift tre gånger och i sitt första gifte med Magdalena Catharina Böttiger (skalden C.W. Böttigers faster) hade nio barn.

Bland dessa var en av de yngre sönerna, inspektorn Olof Eneroth (f.1780, d. 1829), fader till skriftställaren, pomologen och donatorn Per Olof Enamuel Eneroth (E.2), som dog ogift. Stamfäder till yngre huvudgrenens fortlevande första och andra släktgrenen äro hovpredikanten Olof Eneroths söner löjtnanten Carl Fredrik Eneroth (f. 1769, d. 1831) och kamreraren Johan Christian Eneroth (f. 1776, d. 1848). C.F. Eneroth:s son guldsmeden i Stockholm Fredric August Eneroth (f.1805, d. 1884) var fader till bl.a. dottern Hildegard Zuleima Eneroth (f.1846, d. 1909), som var gift med presidenten Hans L. Forsell, och sonen apotekaren i Nyköping Nils Ludvig Hjalmar Eneroth (f. 1838, d. 1914). En den sistnämndes son är konstnären och skriftställaren Per Ludvig Hjalmar Eneroth (f. 1869). Han var känd som etsare, tecknare och bokillustratör samt har skrivit populärhistoriska arbeten, sagor, kåserier och kulturhistoriska uppsatser. En brorson till Fr. A.E. var litteratören i Gävle Carl Adolf Eneroth (f. 1843, d. 1907), en tid telegraftjänsteman, men känd som publicist under signaturen ”Chicot”. Carl Eneroth skrev på sin tid populära skildringar, såsom ”Humoresker till lands och sjöss” (1882; 2:a uppl. 1893), ”I skansen, sjömanslif” (1883; 2:a uppl. 1893), ”Lättsmält” (1905), m.fl. kåserier, romaner, resebrev och artiklar i självständig form i Dagens Nyheter och i landsortstidningar; stilen var realistisk och drastisk. – Stamfadern för andra, yngre släktgrenen J. Chr. Eneroth (se ovan) var farfar till grosshandlaren i Göteborg Anders Otto Eneroth (f. 1841, d. 1899). Bland dennes barn märktes hans döttrar språklärarinnan Carola Christina Eneroth (1867, d. 1940) och textilpedagogen Andrea Eneroth (f. 1873, d. 1935), vilken senare innehade handarbetsseminarium i Stockholm. Carola Eneroth blev föreståndarinna vid Uppsala enskilda läroverk 1898 och grundade med professor J.A. Lundell och Ida Norrby Etisk-pedagogiska institutet i Uppsala samt blev även dess föreståndarinna. Femtioårig lärde hon sig ryska och undervisade däri å den 1924 inrättade nyspråkiga linjen vid Uppsala enskilda läroverk.

Eneroth namnet bäres första gången 1676 av dåvarande fältväbeln vid Upplands infanteri Olof Larsson Eneroth, en av de "gamble förlofvade knektar", vilka av Karl XI återinkallades i tjänst. Han hade varit med 1640-67 och 1659 avancerat till officer, han avled †1681 i Hacksta socken, där han brukade ett hemman. Sonen Bengt Olofsson Eneroth, förare vid Upplands infanteri under Karl XI:s krig, avled †1704, blev fader till Bengt Bengtson Eneroth utskrifven som sockensoldat, musketerare vid lifgardet, han avled †1718 under norska fälttåget. Den sistnämnde hade sonen Olof Eneroth, född 1714 i Vendels socken norr om Uppsala i Uppland, han blev med tiden stads- och akademibyggmästare i Uppsala, vilken hade sönerna Petter och Olof.

Källor:

Begravningsbok för Hacksta Församling 1681.
Landsarkivet i Uppsala.
E. Hultmark, Carna Hultmark & C.D. Moselius, Svenska kopparstickare och estare 1500-1944 (1944).
Kungliga Högre Lärarinneseminariet in memorian, utg. Av V. Fevrell (1943), s. 268 [om Carola Eneroth]. N.S. Lundström, Svenska kvinnor i offentlig verksamhet (1924).
G. Elgenstierna Svenska Släktkalendern, 7 (1919).
G. Upmark, Guld- och Silversmeder i Sverige 1520-1850 (1925). V. Örnberg, Svenska Ättartal 9 (1893)